Flens RadioAmatörer

 


 

Klicka på resp. programpunkt för att läsa mer.

FB Följ oss på Facebook

_______________________________

Vågutbredning, inledning

Av Göran Blumenthal, sm5hih@ssa.se

Målet med den här notisen är att visa dig på några sätt att använda några olika vågutbredningsprogram.

Vid sidan av att prata med andra radioamatörer över hela jorden är utbredningen av radiovågor över jordens yta, och därtill sammanhörande antennkonstruktioner, kanske en av de mest fascinerande teknikerna inom vår hobby. Lägg därtill att det är betydligt enklare att bygga antenner än att löda i dagens kompakta amatörradiostationer.

I sådana här sammanhang talar man ofta om både våglängd (t.ex. 2 meter) eller frekvens (t.ex. 145 MegaHertz, förkortas MHz). Det här är minst sagt förvillande. Saken blir inte enklare av att det egentligen är samma sak men ändå är en högre frekvens lika med en kortare våglängd! Så låt oss tjuvtitta i en antennhandbok.

En radiovåg kan åskådliggöras enklast som en sinusvåg, d.v.s. strömmen växlar mellan plus och minus. Jämför med elen i din bostad som är 50 Hertz, d.v.s. den växlar från plus till minus 50 gånger per sekund. En radiovågs frekvens mäts också i Hertz. Radiovågens hastighet är ungefär samma som ljusets hastighet d.v.s. cirka 300 000 km/s. Därav följer att längden för en radiovåg i meter är ungefär lika med 300 000/frekvensen i MHz (Millioner Hertz, uttalas Megahertz). Så t.ex. är våglängden för 30 MHz ungefär 10 meter. Och eftersom det är så fiffigt att en trådantenn skall vara ½ våglängd, blir antennlängden i det här fallet 5 meter. Så bra, då har vi konstruerat en enkel trådantenn som fungerar bra. Det finns antenner som är bättre, men det tar vi en annan gång.

Man skiljer i huvudsak på två olika frekvensområden. Frekvenser under 30 megahertz, HF (high frequency, även kallat kortvåg) och frekvenser över 30 megahertz, VHF (very high frequency), UHF (ultra high frequency) o.s.v. På den här sidan skall vi till största delen tala om vågutbredning på HF (kortvåg). Det finns tekniker och datorprogram även för höga frekvenser (över 30 MHz). Men jag måste erkänna mina bristande kunskaper och ringa erfarenhet inom det området, varför jag endast kan beskriva det ytligt. Förresten - varifrån kommer ordet "hertz"? Jo det är namnet på en man, Heinrich Hertz, som redan i slutet av 1800-talet experimenterade mycket med elektromagnetiska vågrörelser.

Låt oss istället studera tabellen uppe till höger, Solar Terrestrial Data, d.v.s. solens inverkan på jonosfären m.m. Det är detta som påverkar olika radiovågor så att de når mer eller mindre långt. I övre delen av tabellen ser man tidpunkt i GMT, eller som vi radioamatörer säger UTC, för observationen. För att förvandla detta till svensk tid sommar lägger man till 2 timmar, och för vinter 1 timma. Därunder kommer ett antal rader med olika uppgifter, Men dem hoppar vi över. Vi skall i stället se på det som står under HF Condition i tabellen, d.v.s. kortvåg, under 30 MHz. Där står:

HF Conditions
Våglängd (Meter) Motsvarar ungefär MHz, (Megahertz)
80m - 40m 3,5 - 7
30m - 20m 10 - 14
17m - 15m 18 - 21
12m - 10m 24 - 28

Efter respektive band står om det är "Good, Fair eller Poor", vilket på svenska betyder Bra, Skaplig eller Dålig. Den aktuella statusen anges för både dag och natt.

Lite längre ner i tabellen finner du "VHF Conditions" och ytterligare lite längre ner står det "2m" (vilket är ungefär samma sak som 145 MHz). Där får du besked om läget för långväga förbindelser på våra latituder/breddgrader. För det mesta är det stängt, men lokala radiokontakter på detta band är alltid möjligt.

Den här tabellen, den längst upp till höger på sidan, är OK för att snabbt få en överblick om det är några speciella konditioner på något av våra amatörradioband.

Nu skall vi istället studera vågutbredning på HF lite mer ingående. Möjligheten till att höras eller höra mellan olika platser på jorden beror på tidpunkt på dygnet, årstid, antalet solfläckar m.m. Det är komplicerade beräkningar som beskrivs i detalj i ett antal antennhandböcker och på Internet. Som tur är finns det idag mycket kompetenta datorprogram som gör dessa beräkningar och visar oss resultaten på ett lättbegripligt sätt. Vi skall här studera tre olika typer av sådana program. Gemensamt för dessa tre program, och nästan alla andra vågutbredningsprogram, är att man börjar ange sin egen position, antenntyp, sändareffekt m.m. och så beräknar programmet var man hörs bäst. Du når respektive programmen under "Vår Klubb/Vågutbredning". Men här följer först en kort presentation av programmen.

  • PROGNOS (Punkt till punkt)
    VOACAP är ett program som jag använder själv. Det består av två delar, varav den andra delen beskrivs nedan. Här anger du förutom dina egna uppgifter även vart du vill höra/höras, t.ex. New York. Du får då en grafisk presentation som med hjälp av olika färger visar hur hörbar man är. Hörbarheten anges i procent, där 0% är ohörbar och 100% perfekt hörbar, för olika tider på dygnet.

  • TÄCKNING (Var hörs jag nu eller klockan nn:nn?)
    Det här programmet heter också VOACAP. Programmet visar med hjälp av olika färger hur hörbar man är på olika platser på jorden vid en angiven tidpunkt för olika frekvenser. Du själv sitter i mitten av grafen och övriga jorden är runt om dig.
  • FAROS
    Det här är ett oerhört intressant program. Man har en amatörradio, sändare/mottagare, som ansluts till den egna internetanslutna datorn. På 18 olika ställen runt jorden har radioamatörerna byggt egna radiofyrar som är anslutna till Internet. Radiofyrarna sänder en radiovåg på olika frekvenser och beroende på hur de hörs i din radio får Du en graf som visar hur bra du hör från de olika fyrarna i realtid, d.v.s. just nu. Från Internet får din dator samtidigt information som talar om hur/när fyrarna sänder. Man kan då avgöra om radiosignalen kommer direkt från radiofyren (den korta vägen), eller om den gått den långa vägen runt andra sidan jorden.


    Avslutningsvis, vad tycker du om den här notisen? Hade du någon glädje av den? Vill du att vi skall publicera flera grundläggande notiser om vår hobby? Maila till sm5hih@ssa.se. Tack på förhand.